Kundvagn

Inga produkter i kundvagnen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lena M Fredriksson

Född: 1958

Böcker på Oppenheim förlag: På Västbanken intet nytt? Att leva under långvarig ockupation (2020)

Lena M Fredriksson är född 1958 och bor i Borås. Hon har gått journalisthögskolan i Göteborg och varit verksam som frilansjournalist och sedan 1998. Hon har också vidareutbildat sig inom fotografi. På Västbanken intet nytt? är hennes första bok, en foto- och reportagebok om hur det är att leva under långvarig ockupation.

 

Varför skriver du?

För att det är ett uttryckssätt som passar mig. I skrivandet hinner jag tänka efter lite mer och vara mer noga med ordvalen än när jag pratar, vilket är välgörande. Jag är också mycket förtjust i den journalistiska processen, med research, intervjuer, bearbetning och skrivande – den passar mig väldigt bra.

Varför fotograferar du?

För att det visuella är mycket viktigt för mig: färger, mönster, komposition och stämningar. Ibland känns det som att jag får på mig ”fotoglasögonen” och då ser jag det mesta omkring mig i tänkbara fyrkantiga utsnitt av verkligheten. Kombinationen skrivet och fotograferat förstärker i bästa fall varandra och gör att slutprodukten blir bättre än om man bara väljer ett av uttryckssätten.

Vad gör du på fritiden?

Jag läser mycket, och är till exempel med i två bokklubbar där vi träffas och diskuterar den bok vi har läst sedan förra träffen. Att resa kort eller långt och träffa människor är alltid härligt. Dessutom gillar jag att röra på mig och vara utomhus. Och så har jag en ganska stor familj med barn och barnbarn som jag gärna umgås hur mycket som helst med. Förutom det är jag engagerad som styrelseledamot i en kvinnojour, där vi jobbar för att minska våldet i samhället samt stötta de som är utsatta för våld.

Favoritförfattare?

Det finns många. Moa Martinsson, Jonathan Safran Foer, Kurt Vonnegut, Chimamanda Ngozi Adichie till exempel. Skulle kunna göra listan väldigt mycket längre.

Vilken musik lyssnar du på?

En favorit är Tom Waits. Jag gillar musik som inte är helt perfekt, utan som skaver litegrand, och det lyckas han med. Tycker också mycket om så kallad världsmusik med influenser från olika håll i världen, och är svag för Bach samt 70-talsprogg och Rolling Stones. Bland annat.